Ja, nu är Lo 11 månder, helt galet. Känns som om det inte alls var så längesedan som man satt med en liten plutt hemma. Men nu känns det som att bebistiden är förbi och hon har blivit ett liten barn, en helt egen individ som inte alls är lika beroende utav oss.

 

Vad har hänt sen sist då, tiomåndersuppdateringen?

 

Jag tycker att man märker nya saker varje dag. Varje dag är det något som man häpnas över. Men det allra största är nog att hon börjat gå ordentligt nu. Några dagar innan sin tiomåndersdag så tog hon sina första steg, när dagen var passerad så hade hon tagit 27 steg i rad utan att ramla.

När vi var på Cypern så kom hon igång ordentligt och började gå mer och mer utan någon hjälp eller lockbete. Sista dagarna knatade hon runt runt i lägenheten och tyckte det var så roligt. Det gick bättre och bättre och sista dagen hade hon helt plötsligt tagit 65 steg utan att ramla. Allt dokumenterades såklart!

 

När vi väl kom hem så var det som att hon gått i flera veckor, krypandet var helt pase. Nu gick hon till 95% och kröp resten och det är vi väldigt nöjda med för att bara vara 11 månader. Hon tar sig över trösklar utan problem. hon vänder, snurrar runt, böjer sig ner och reser sig upp utan att hålla i något.

 

En annan sak som jag tycker är extra roligt är att hon lärt sig klättra ner från soffor och sängar helt själv. Hon tittar fram och ner på golvet, det ser ut som hon mäter avståndet, tar små krypsteg fram och lägger sig ner och sen backar ner på golvet samtidigt som håller i sig. Det är så roligt att se hur hon löser olika problem för hon ger verkligen inte upp. På kvällarna när jag ska försöka få henne att somna så klättrar hon försiktigt ner från sängen, tar några steg och öppnar dörren och knatar ut till de andra som tittar på tv och är helt överlycklig. Samma sak på mornarna när jag och johan inte vaknat än. Hon brukar få ligga imellan oss på efter att hon vaknat tidigt på morgonen så hon somnar om.

 

Lo är en baddare på att kasta saker omkring sig och det finns inget roligare än att leka rövare med alla skor som står på skohyllan. Jag ställer tillbaka i sin ordning och Lo knatar dit på två röda och slänger allt huller om buller. Så håller vi på några ggr per dag.

 

Hon gör likadant om det ligger leksaker i en låda, som te x på öppna förskolan där allting är sorterat i olika lådor. Allt åker ut på mattan men nu har hon även börjat lägga tillbaka i lådan igen. Självklart så blir det inte sorterat men kul att hon plockar ut och sen plockar i igen. Det är hennes nya grej.

 

Pussas vill hon göra, oftast i alla fall. Frågar man efter en liten puss, tar hon ur nappen, lutar sig fram och ger en puss. Blir man glad så får man gärna en till. Håller man kvar liite för länge så får man sig ett litet nyp av hennes tänder. Appropå tänder så har alla fyra framtänder kommit fram nu. Först kom ju en nertill, sen när vi var i Cypern kom den andra fast där uppe. Och när vi kom hem så kom de två resterande upp med bara någon dag emellanåt.

 

Man märker mer och mer hur hon börjar härmas och vill göra likadant som oss. Hon har storlek 80/86 på sina kläder nu, beroende lite vart de kommer ifrån.

 

.

 

 

Sen vi flyttade hit så har jag varit dålig med att uppdatera Lo´s utveckling i bloggen. Så jag försöker slå ihop 8-9 månder så jag kommer ikapp, för snart är det dags för en 10 månaders utveckling.

 

Så. Ja vid sju månader så började hon att krypa och det har bara gått bättre och snabbare. Det tog runt två veckor för henne att komma in i det helt. Ibland glömde hon att lyfta på ena handen så då åkte ansiktet rakt ner i golvet.

 

Hon började stå längre stunder utan att hålla i sig runt 8 månader och idag kan hon stå flera minuter. Hon har även hittat balansen och kan nu stå utan att hålla i sig och dricka samtidigt och klappa händerna. Gåvagnen är en stor hit och hon kryper till den och ställer sig upp vid den själv och knatar runt. Däremot så har hon inte lärt sig att svänga så man får hjälpa henne med det. Hon tycker mycket om att dansa och vifta med armarna när hon hör någon rolig melodi. Hennes favoritleksak just nu är den där fisher price hunden som man kan trycka på olika kroppsdelar och så sjunger den osv. Hennes favoritlåt är "huvud, axlar knä och tå" och hon vet precis vart hon ska trycka ovch hur många ggr.

 

Lo är fortfarande så att om en annan leker med en leksak så vill hon ha just den och hon är inte blyg utan tar den. Då får man vara med och säga till.

 

den 12 april kom första tanden upp. Äntligen, jag som trodde att hon skulle bli tandlös förresten av livet. Inte riktigt kanske men ändå. För varje dag så känner man den mer och mer. Och hon själv känner den genom att gå och lipa och sträcka ut tungan hela tiden.

 

Lo har lärt sig vart lampan är och frågar man "Lo vart är lampan" så tittar hon upp mot lampan och blinkar. Detta lärde hon sig vid åtta månader och idag så kan hon även peka på lampan när man frågar.

 

Hon har blivit blyg för män som hon inte riktigt känner igen. För en månad sen var vi på kalas och Lo lekte med leksaker då det kom in en man och hejade varpå Lo kröp in bakom gardinen och drog för den och började stormtjuta. Det går över på en gång men hon är lite avvaktande.

 

Hon har blivit gosigare och vill gärna mysa små korta stunder vilket är ett stort framsteg. Och det har hon ju aldrig velat förut. Så bättre små korta stunder än inget alls.

 

Hennes sömnrutiner har blivit så bra. Igentligen ska jag inte säga något för då får jag väl igen för det men vi har hittat två metoder som fungerar bra för oss. Så nu får vi sova nästan hela nätter igen. Och inget bråk alls när hon ska sova utan nu är det en mysig stund i sängen där vi ligger och pratar lite (Lo och jag alltså) tills hon somnar av sig själv. Vilket aldrig heller har hänt. Så det är mycket mer harmoniska och lugna kvällar här hemma nu!

 

Hon har börjat äta mer "vår" mat. Vid frukost så får hon en egen lite smörgås te x. Men det är ju mer jag och johan som har varit mer försiktiga med att ge, Lo själv är nyfiken och vill gärna smaka på allt. det hon inte tycker om spottar hon ut men då har hon ändå smakat.

 

Nu håller vi på tränar att hon ska börja gå. Helst till vi åker till cypern men det är ju inget som man kan bestämma utan det kommer när det kommer. Men hon är så pass stadig och hon går om man håller en varsin ände av en snuttis eller om man håller ett finger i hennes tröja. Men så fort hon ser eller känner att vi släppt sätter hon sig ner. Lite som att lära sig cykla.

 

Så. Jag tror att jag fått med allt. Så synd att jag inte får ner några bilder men det kanske jag kan lägg till sen!

Hursomhelst. Lo har redan hunnit gå förbi sin sjumånadersdag, det går verkligen undan. Jag vill påminna om att jag inte vill skriva om Lo´s utvecklign för att skryta eller något liknande, utan endast för mig själv och de som är intresserade som vill hänga med alla framsteg och milstolpar som händer i hennes utveckling.

 

I mitt förra inlägg där hon var sex månader så chansade jag och johan att hon skulle krypa en månad senare, dvs nu. Två dagar innan hon blev 7 (månader) så tog hon sitt första "steg" men föll ner på magen pladask igen. Tre dagar efter hon blev 7 så tog hon flera krypsteg i taget som vi lyckades få med på film. Nu fyra dagar senare så kryper hon runt för fullt. Hon följer efter oss och ser hon oss inte så lyssnar hon efter våra röster. Ibland blir det en lite mellanlandning på magen då hon behöver vila men det tar inte lång tid tills hon är uppe och knatar iväg. MEN. det är inte slut där. Hade det varit så enkelt så hade det fortfarande varit lugnt. Hon har lärt sig att resa sig upp, mot bordet, soffan, hyllor, ja allt som hon når. Hon verkligen häver sig upp med hela sin kroppvikt. Och när hon väl står upp så tror hon att hon är stabilare än vad hon är och släpper båda händerna. Oftast så återfår hon balansen och tar tag i kanten igen men ibland  ramlar hon och då har hon lärt sig att hålla upp huvudet eller att sätta sig på rumpan.

 

I helgen när vi var hos min bror med familj gick Lo runt och skjutsade Milla i gåvagnen. Det gick superbra och Lo tyckte att det var så kul. Hon gick från ena sidan av rummet till andra.

 

Hon har blivit riktigt mammig och pappig. Hon håller stenkoll på oss och på dagarna om någon annan håller i henne så tittar hon på mig som om "är det okej mamma" eller "du går inte nu va!". Men det är inte så att hon skriker eller blir ledsen utan mer tittar efter en hela tiden.

 

Det är väl det som är de största förändringarna just nu.. Tänk, våran "lilla" Lo bara växer och växer utvecklas för varje dag, både motoriskt och socialt. Helt galet. Om några år kommer det vara en egen individ med egna tankar och åsikter och en alldeles egen personlighet. Eller ja, det är hon ju redan. Vår bästa Lo!

 

Lo har redan hunnit bli sex månader som jag skrev i tidigare inlägg. Det går verkligen undan nu och jag vet faktiskt inte vad hon väger eller hur lång hon är, men att hon växer, det märks. Det är tur att det varit julafton så hon har fått nya kläder i julklappar, alltifrån klänningar till ytterplagg.. Storlek 68 har hon nästan helt växt ur så nu kör vi bara på st 74. Passade även på under mellandagsrean att köpa lite nytt, upp till storlek 80 tillochmed som hon förhoppningsvis kan ha mot våren..

 

Ända sen Lo föddes har vi haft turen på vår sida att hon sovit hela nätter i sin egna säng. Från 23 på kvällen och vaknat runt 8-9 på mornarna. Det var en tid i början då hon inte gick upp riktigt i vikt då vi fick lov att väcka henne var tredje timme även på natten för att ge henne mat. Men det behövdes bara i ca 2 veckor innan vi kunde sluta med det och vår prinsessa fortsatte att sova HELA nätter. Det var liksom som om man kanske hade det FÖR bra. Ändå tills nu har hon låtit oss få sovmorgon, varje morgon. Men för ca tre veckor sedan så blev det annorlunda. Det började med att hon fick jättesvårt att komma till ro på kvällen när hon skulle sova. När hon väl somnat så sov hon. efter några dagar så började hon gnälla och kunde skrika rätt ut mitt i natten och vara otröstlig i flera minuter innan hon somnde om.. Sen gick det över. TIllbaka till att sova hela nätter igen. Men sedan en vecka tillbaka så har hon vaknat varje natt/morgon kl 5. Prick 5. Tips om att försöka avleda och få henne att somna om fungerar ibland. Jag har tillochmed lånat två böcker om barns sömn där det kan finnas några förklaringar till detta.

 

1. Att det är tandsprickning på g, vilket gör de extra gnälliga på nätterna.

2. Att sömnen påverkas när dom är förkylda och deras matrutiner ändras.

3.Att hon är i en ålder där alla intryck tar mycket plats vilket kan störa barnets sömn.

4. Att det är mardrömmar som spökar..

5. Att hon är i en tillxätperiod då hon kan behöva ett extra mål under natten.

 

Alla dessa fem förklaringar skulle kunna passa in på Lo. Det konstiga är bara att hon vaknar just prick fem. Jag läste även vidare att om de har svårt med sömn har ingenting med att dom är otrygga utan det har med personligheten och utvecklingen att göra. Hursomhelst, jag hoppas att det går över snart, för vi saknar våra hela nätter.. =) Sen vet jag självklart att det är inget att räkna med utan det är bara en liten bonus.

Har ni tips eller varit med om det själva får ni gärna skriva, ingen blir gladare än jag,.

 

Hon har även hittat sin krypställning. Hon ställer sig själv i krypställning och står och gungar fram och tillbaka, det ser nästan ut som om hon står och juckar på alla fyra. Hon kommer inte fram än men jag och johan har gissat på att hon kan krypa om en månad ca. Vi får väl se nästa gång jag uppdaterar om det hänt än. =)

 

Vi har gått över till sexmånaderspurerna som hon älskar. Vi har nu bytt ut 3 av hennes måltider. Gröt på morgonen, pure till lunch och välling som sista mål. Där imellan är det ersättning som gäller.Och aproppå det så vill hon alltid hålla i flaskan själv. Om jag eller johan håller i slår hon bort våra händer och trar tag i den själv. Så¨nu behöver man bara titta när hon själv ligger och dricker ersättning/vällingen.

 

 

Ja, Lo har ju blivit fem månader nu, ja 5 1/2 faktiskt, så jag tänkte posta en liten kort uppdatering om hennes utveckling innan det är dags för sex!!! månadersuppdateringen. Såg att jag glömt den när jag kikade igenom bloggen.

 

Lo sitter helt och håller själv nu och det har hon gjort redan sen hon var fyra månader. Skillnaden nu mot då är att hon hittat balansen och när hon väl är på gång att tippa omkull så hittar hon direkt och håller sig kvar uppe. Vi har rensat mamma och pappas förråd och där hittade vi min hunds gamla hundbädd som jag gjorde rent och satte ett påslakan över. Fick iden ifrån öppna förskolan och den funkar lika bra hemma som där bara att den är lite mindre men passar perfelt för ett barn. Där kan hon sitta och pilla och trixa med sina leksaker långa stunder medan vi vuxna tittar på tv eller har annat att fixa med, utan att vara rädd att hon trillar omkull och gör sig illa. Tänkte att jag skulle försöka få till en bild så ni ser hur jag menar.

 

Hon rullar och vänder på sig nästan så fort vi lägger henne på rygg. Hon kan vända sig från rygg till mage, men inte tvärtom. Vi håller på att försöka träna det eftersom när hon vänder sig från rygg till magläge så blir det jobbigt för henne efter en liten stund och då vore det bra om hon kom på att hon faktiskt kan vända sig själv.

 

Ingen tand i sikte ännu, mamma sa att hon tyckte att hon kände en men jag tror mer att hon inbillat sig. Ioförsig skulle det inte vara så konstigt, Lo dreglar mer än någonsin och ska bita i allt hon ser och känner. Men jag tror vi får vänta ett tag till innan vi ser något.

 

Rutinerna har kommit igång mer nu, jag vet på ett ungefär vad som händer och när det händer. Lo är också ganska medveten om vad som händer men tycker ibland att hon kan få bestämma själv när hon ska sova osv. Det tycker inte vi. Men vi fortsätter att kämpa vidare, kvällarna är det inga problem med utan mer vilostunderna på dagtiden. Återkommer senare hur det gått.

 

Man märker att hon är mer rastlös nu än tidigare och att hon kräver mer utav en. Hon vill vara med mer och titta och lyssna på allt.

 

Maten då. Hon äter i princip allt som severas. Däremot är jag lite hönsmammig och är så försiktig med maten, vad hon äter, hur mycket hon äter och hur hon mår efter maten. Hon älskar gröten, de flesta pureer, ersättningen.. Jag tänkte passa på att gå igenom maten när vi ska til bvc på tisdag. Är orolig ifall hon får för lite/mycket mat och hur man ser att dom verkligen är mätta.  

Då har Lo hunnit bli 4 månader och snart 1 1/5 vecka. Känns som om hon funnits med oss mycket längre än så.

Sedan förra inlägget om hennes utveckling har det hunnit hända en hel del faktiskt. Vi kan ju börja med det där med att vända sig från rygg till mage. Hon har vänt sig om 3 ggr och första var på föräldragruppen då hon ville komma åt skaller-pär som låg en bit bort. Jag och Åsa hejade fram henne tills hon tillslut lyckades. Jag tror att hon blev lite paff själv när hon väl hamnade på mage. Nu får vi väl bara se om det kommer mer spontant och av sig självt fler gånger..

 

Hon har varit rätt så stadig från ca 1 månaders ålder och vill gärna sitta och vara med, helst stå upp. Men nu har hon börjat att sitta själv och förra torsdagen när vi var på öppna förskolan med några vänner så satt hon helt själv i nästan 4 långa minuter utan att trilla omkull. såklart var jag med ifall hon skulle tippa men hon klarade det. Jag tror att hon håller på att finna balansen och det går bra verkar det som.

 

 

Händer och fötter är något som är riktigt roligt just nu. Förrutom skaller-pär så är det favoriterna. Händerna har hon länge tyckt vara mumsiga att ha i munnen men nu har hon som sagt upptäckt fötterna. Hon håller i fötterna nästan konstant när hon ligger ner. På morgonen när hon vaknar så finner jag henne med fötterna rätt upp. När hon gråter så håller hon i fötterna. När vi ska byta blöja så är det som om hon vet att nu ska benen och fötterna upp och vips tar hon tag i dem och får värsta greppet. Hon gör liksom halva jobbet. När hon sitter ner vill hon komma åt sina fötter.

 

Häromdagen började vi med lite mat, pureer då alltså. Vi började med palsternackan och sedan katrinplommonen. De första små skedarna var hon lite skeptisk och gav oss luriga blickar. Igår hade vi roliga malin här som hjälpte till att få i sig lite... På kvällen kom farbror henke hit och hälsade på och fick även äran att mata henne medan jag höll i henne och johan filmade. Jädrans vad hon flög på skeden, hon tyckte verkligen om det. Titta själva.

 

 

 

Liggdelen har hon snart växt ur känns det som. I böckerna och rekomendationerna står det att man kan byta till sittdelen vid sex månaders ålder. Men jag tittade idag och det kan inte vara mer än fem centimeter tills hon slår i kant till kant (huvud och fötter). Och är vi ute på äventyr vill hon absolut inte ligga ner i vagnen utan helst sitta upp och titta på allt som finns runtomkring. så flera ggr har jag fått pallra upp kuddar så hon kan sitta upp i liggdelen. Men idag när jag var på bvc så tyckte sköterskan att jag skulle byta till sittdelen men ha den i mer liggande läge än sittandes. Så nu ska vi prova den i eftermiddan.

 

Kläderna som hon kunde ha för två veckor sedan är urvuxna. Tycker att jag får rensa hela tiden. Bodiesar med lång ärm kan hon inte ha i st 56 längre utan nu går på 62, Byxor har hon 68/74 på. Heldressar får vi köpa st 74 på. Hon verkligen växer så det knakar och jag har trott att jag inbillat mig. MEN HÖR: på en månad, sen sist vi var på bvc, så har hon vuxit 3 1/5 cm. Inte konstigt att man får springa och köpa nytt hela tiden. Hon väger 7040, helt galet.

 

Vi har även fått in rutiner, speciellt på kvällen. Vi matar henne vid 21 och hon somnar straxt efter det, oftast somnar hon bara man ger henne napp och snuttis och lägger henne i hennes säng. (korgen som står bredvid min säng). Väcker henne vid 12 för matning och somnar om på en gång och vaknar inte nästa gång föräns... 8-9 på morgonen. Jackpot! Och ingen är gladare än jag eftersom jag själv är morgontrött. Eller var iaf.. Nästa steg är att hon ska få sova i sin stora (spjälsängen) i sitt eget rum, Det blir nog inga problem för henne eftersom att hon sover men värre för mig. Jag tycker inte att lillan ska sova så långt bort, helt själv. Speciellt inte i spökrummet som jag kallar det för. Det har hänt lite skumma saker där inne, så jag själv undviker det rummet på kvällstid. Är jag själv hemma ställer jag upp toalettdörren för rummet liksom så att man inte behöver se in där. så jag vill inte att lilla lo ska behöva sova där alldeles alldeles ensam... Eller så är det bara jag som inbillar mig och använder det som en bra anledning att ha henne nära =)

 

 

 

 

Tänk vad tiden går fort, jag har glömt att skriva att Lo redan hunnit bli hela 3 månader den 27:e. Helt galet.

När jag tänkter tillbaks till när hon kom och vilken utveckling hon gjort sen dess. Redan vid bara ett par veckor gammal så var hon stadig på kroppen. Eller, jag har inget att jämför med men väldigt många som träffade Lo sa att hon var stadig och tillochmed barnsjuksköterskan sa att hon var tidig med det, Inte för att det igentligen spelar någon roll, alla barn utvecklas i sin egen takt. Varken jag eller Johan sätter några som helst krav för Lo eller jämför med andras barn men visst är det kul att höra med jämgamla hur det går för dom osv, utan att göra någon bedömning i det. Vissa saker är Lo tidig med men andra är hon sen med istället som te x att ligga på mage. Vi har varit jättedåliga med att låta henne träna med det men det kommer.. Självklart så vill man ju att ens barn ska ska kunna de saker som de bör göra i en viss ålder, det ska man ju inte sticka under stolen med. Men ibland blir det inte så och ibland är det så, thats it!

 

 

 

Hursomhelst. Hur är Lo nu?

 

Man märker att vi har en tjej med attityd och starkt vilja. Den starka viljan är både på gott och ont. När hon inte får som hon vill eller om det är något som inte känns bra tar hon i med den största tutan hon har så det ekar här hemma. Det är inget litet gäll skrik utan ett dovt starkt högt skrik. Hon blir alldeles illröd i huvudet och så fort det blir bra så ser man hur det röda försvinner med en gång. Det positiva med en stark vilja är att hon lär sig saker fort. Som te x när vi lägger henne på rygg eller när hon sitter fast i bilbarnstolen så ser man hur hon verkligen häver sig upp, precis som hon gör situps. Sitter hon fastspänd så kämpar hon ändå.

 

 

När hon är trött är hon så otroligt envis och vill inte alls sova även fast man ser att blicken försvinner för stunden. Hon stretar emot och precis när hon är på väg att somna in så kommer hon på sig själv och spänner upp ögonen för hon vill minsann inte sova. Samtidigt så är hon otroligt charmig i sitt sätt att vara!

 

På nätterna har hon börjar drömma väldigt mycket och vaknar ofta till av mardrömmar. (vad nu än det kan vara för läskigt). Det märker man då hon vaknar plötsligt och i samma sekund skriker förtvivlat. När man lyfter upp henne så lugnar hon ner sig och gosar in sig och somnar om i nästa sekund. Det är en otrolig känsla, då känner man verkligen att man ger henne trygghet. Och att hon känner sig trygg. Lillfisen...

 

Just nu tycker jag att det är jättesvårt med maten för Lo. Hur mycket ska man ge? Jag läser på paketet och tar så mycket som man ska men det är ju allt ifrån 165ml-200ml. Ger jag 165 så blir hon inte nöjd. Gör jag nästa mått så äter hon upp allt men får magknip istället. På bvc säger dom att bebisar inte kan äta för mycket utan dom kräks upp det som blir över. Men det gör inte Lo. Hon får ont i magen istället. Och när hon äter/dricker så äter hon upp allting. Måste fråga på bvc när jag ska dit på onsdag. Då är det dags för 3 månaders vaccinet. Buhu, undra vem som kommer gråta mest, Lo eller jag?!

 

Hon har upptäckt sina händer och vill gärna försöka få in hela näven i munnen. Hon undersöker, vrider och vänder, hon smakar.. Och dreglar.. Så just nu är handen en riktigt favorit. Hon har även lite smått börjat ta leksaker. Vi får hjälpa henne i början och hon håller leksaken korta stunder, och gärna en liten del i munnen. Vi köpte en ny som hon verkar gilla.

 

Det roligaste med Lo just nu iaf är att hon är med hela tiden. Med blicken, hon följer röster, hon tittar på saker och vill vara med hela tiden. Att ligga i vagnen är ju supertrist! Hon har även börjat skratta vilket får mig att gråta varje gång. Glädjetårar alltså. Att få höra sin lilla bebis skratta.. Åh my lord! Det bästa som finns!

 

 

 

I våras så köpte vi ett babygym tillsammans med danne & jenny. Eftersom att milla är ett halvår äldre än Lo så kunde dom ha gymet först och sedan kunde Lo ta över det när milla vuxit ur det. Så igår var vi och hämtade det och Lo låg länge och tittade på alla figurer och spegeln. Hon verkade trivas riktigt bra där!