Hon fick hjälpa till med allt; vi bestämde att vi skulle bada ihop när Max somnat och det var städat så vi började att hjälpas åt med blöjbyte, sätta på pyjamas på Max, lägga honom, plocka ur diskmaskinen... Sen när allt var klart så fick hon all min uppmärksamhet. Det blev inget bad för ploppen var borta. Vi tog en dusch och sedan gjorde vi mys i soffan och tittade på Anki och pytte! Allt fick jättebra. Min lilla prinsessa!! 

Det som är konstigt att på jobbet är det en sak, hemma en helt annan. Det blir så påtagligt, så personligt på nåt vis när det är ens eget. Efter den här jobbiga dagen så fick Lo sova hos mamma och pappa vilket iofs var bestämt sedan tidigare.. Men ändå, det känns som att jag vill backa dagen och börja om på nytt, göra saker annorlunda. Säga till Johan att han för ha en hemmadag eller tacka nej till erikslund med Sanna. Ja något iaf. 

Jag saknar henne så och mitt dåliga samvete gör sitt. Efter några timmar var inge jag bättre än henne utan det kom hot från min sida så som "då går vi inte på kalaset" eller "då går mamma och Max utAn dig".. Jag borde veta bättre men bägarn rann över idag. 

Vi hann ha en mysig stund tillsammAns iaf innan vi skildes åt, vilket jag lever på just nu, ikväll när hon inte är här.. 

Men jag älskar denna skrutt, fruktansvärt mycket oavsett vad hon gör eller säger. Alla har vl bra och mindre bra dagar! 

Vi får se vad vi hittar på, vad vädret tillåter. Jag vet att det finns ett ordspråk som säger att "det finns inga dåliga väder bara dåliga kläder".. Och hade det varit för ett halvår sedan innan Max kommit hade jag inte tvekat att gå ut även om det spöregnar eller blåser. Lo älskar att vara ute vilket som. Men Max däremot är lite kinkig. Så fort det blåser på honom, även om han ligger nedbäddad i vagnen så vaknar han till och håller andan och blir så ledsen och arg. Det måste vara den där bebisreflexen som dem har (blåser man dem försiktigt i ansiktet så håller dem andan).. Och regnar det så blir det inget bra om Max är vaken och vill komma upp då vi inte har några regnkläder dirlet till honom. Men snart så, tiden går ju så fort så snart sitter vi där med två barn som leker tillsammans i sandlådan! Hehe! 

Men nu var det ju fint väder ändå. Så vi ska klä på oss och gå ut på tomten så lo får cykla på sin nya cykel ovh blåsa lite såpbubblor!! 

På en dag hann vi med mycket. Shopping, vila, träff med min vän lina och hennes pojkvän, middag på tu man hand och kvällen avslutades med Lina och hennes syster i hotellbaren. Perfekt. Klockan tolv slängde jag och Johan in handduken och gick och la oss. Kändes oss supernöjda och passade på att få en hel natts sömn. Sovmorgon och hotellfrukost, sååå värt det. Det känns så lyxigt när man kan unna sig själva såna här dagar, man tar vara på dem och uppskattar dem 10 ggr mer än innan man fick barn. 

Självklart så var saknaden så stor efter våra troll som fått spendera sin tid hos farmor och farfar. Dirlet efter frukosten åkte vi hem, vi kunde inte hålla oss längre. Efter att ha tittat på bilder och pratat om dem så hade man en klump i hjärtat, våra älskade gryn.. Vi ville bara hem! 

Men tack farmor inga-maj och farfar Bjarne som tog hand om våra skatter medan jag och Johan hade en härlig dag tillsammans! 

Kläder, film, godis, pengar.. Utav mig och Johan fick Lo en riktig cykel med stödhjul. Tanken var att hon skulle få den i födelsedagspresent men hon fyller ju så sent (27juni) då början av sommaren redan gått.. Så vi tänkte om och gav henne den nu ist så hon hunnit lära sig cykla till sommaren! 

Här är hon, supernöjd. Ibörjan var nog tutan roligast hehe. 

 

Max blir tre månader nu i veckan och man märker verkligen hur fort tiden går. Hjälp, vad har hänt de senaste månaderna? Jag saknar redan den här första tiden fastän jag fortfarande är kvar i den. Så svårt att förklara. Jag hoppas någon gång att det kanske blir en tredje, även om det känns väldigt långt bort ännu. Men kanske om fyra fem år? Äh, kanske har man hunnit ändra sig. Vi får väl se! Nu är det iallafall full fokus på de två underbara barn vi redan har! 

Max är så lugn och lätt att ha göra med. Han sover för det mesta än så länge och när han väl är vaken så är han nöjd och glad. Favoriten just nu är väl babysittern och babygymmet. Han sitter och pratar med sig själv och figurerna som hänger och dinglar. Självklart så blir det mycket gos och mys tillsammans också men det är en del som ska skötas och tas hand om också. Där kommer storesystern lo in. Hon går ju på förskolan och har sina timmar i veckan men jag brukar försöka ha henne hemma lite extra, vi har det så mysigt tiölsammans. 

Innan Max kom till världen så fick jag hintar och kommenterar att "det är stooor skillnad att gå från en till två barn" och att det är "såå jobbigt och krävs såå mycket mer av en" etc etc.. Och att mina år inom förskolan bekräftade det eftersom att ALLA som haft sina äldre syskon på förskolan medan de varit hemma med småsyskon har varit så noga med sina timmar på förskolan och knappt velat ha sina "stor" barn hemma vid sjukdomar osv. Så jag tänkte att "hmm ja så är det nog"..

Men jag älskar att ha Lo hemma. När vi vaknar på morgonen, utan stress och i lugn och ro kan ta dagen som den kommer. Det känns som att vi fått en speciell relation sedan dess, även om vi hade en innan också men det känns som den stärkts. Vi resonerar, diskuterar lär varandra på ett helt annat sätt än innan. Hon är så snäll mot Max, bryr sig om honom och hjälper till. Under dessa tre månader (peppar peppar) så har hon inte en endaste gång blivit arg eller gjort Max illa. Hon säger att hon älskar honom minst en gång om dagen. När Max skriker när hon sover eller när hon tittar på barnprogram så säger hon inte ett ljud. Hon reser sig upp tar Max hand och tröstar eller hämtar hans napp. Hon är  underbar! Jag vet helt ärligt inte vad vi gör eller gjort som fått henne så Fin mot Max. Jag hade förberett mig på avundsjuka och gå-tillbaka-i-utvecklingsfasen.. Jag säger inte att allt är som på rosor varje dag men under stora hela så kan jag helt ärligt säga att det är så bra som jag skrivit. Sen såklart är det skönt när Johan kommer hem från Jobbet då man får lite avlastning! 

Hursomhelst. Max växer på, det dröjer nog inte många dagar innan han vänder på sig. Han försöker och tar i när han ligger i babygymmet och blir så frustrerad när han fastnar på sidan då inte underarmen hänger med. Men snart så! Han både skrattar och ler när man pratar med honom. Han har även kommit på att han kan göra ljud. Fördet  mesta gör han "shh" eller "ohh" och när han väl kommit igång är det svårt att få tyst på han, hehe. 

Lo har blivit stor tjej som hon själv säger. Hon är väl medveten hur många år hon är och hur många år hon fyller. Visar med fingrarna gör hon också. Genom att titta på Dora har hon lärt sig att räkna till 12 på engelska. Hon är nästan helt blöjfri och går på toaletten "ifed" som hon själv säger. Man får inte vara med utan hon klarar det "hääälv".