2012-09-27 13:12:57
» Kommentarer(0) «

Inatt har det varit en jobbig natt med väldigt lite sömn för min och Los del. Jag vet inte om hon börjar bli förkyld eller vad det kan bero på men hela natten har hon varit gnällig och sovit oroligt. Vid 1-tiden vaknade hon och bara skrek till så då var vi uppe och gick tills hon lugnat sig. Sen fick hon sova bredvid mig och då somnade hon på stört. Men sen vaknade hon kanske 10-15 ggr under natten och var ledsen när nappen åkt ut och det brukar hon aldrig bry sig om annars.

Vid 10 hade jag och Fanny en frukostdejt nere på stan och då passade lillan på att ta igen sin sömn. Själv får jag nöja mig med den lilla jag lyckades få emellanåt hennes vaknande. Men som vi pratade om på föräldragruppen (tror jag att det var). Även om man får lite lite sömn så klarar man ändå dagen efteråt. Pigg och glad över att man gått sova något alls. Kroppen anpassar sig på en gång. Hade det istället varit så att jag fått samma sömn som inatt fast jag skulle jobba dagen efter så hade jag inte klarat många timmar utan varit helt död vid den här tiden.
Nu är vi iallafall hemma igen och har precis matat och satt Lo i gungan i hopp att hon somnar så man kanske kan ta en power nap.

Var det någon av er som såg uppdrag granskning igår kväll på svt? Jag missade men spelade in så jag kunde se det imorse. Det handlade om kvinnor som spruckit helt under förlossningen och som fått skador en lång tid efteråt utan att få hjälp. Usch vad jag lider med dessa tjejer, jag kan inte föreställa mig hur det känns med tanke på att jag blev snittad. Och med all min otur hade jag säkert, troligen också fått såna skador så efter jag sett programmet så känner jag mig väldigt glad att få blivit snittad. Visst, när jag väl blev snittad så kändes det som att jag fuskade att få fram barnet. Man hade förberett sig på smärtan vid själva förlossningen, känslan att klämma ut ungen och allt det som hör till. Men jag behövde inte göra något, allt fixades av andra. Så på det sättet kändes det väldigt tråkigt. Men samtidigt så var/är jag så fruktansvärt rädd att det ska bli som det blev för dessa kvinnor som var med i programmet.. Det blir en del att tänka på tills nästa gång man är där, när man ska ta beslutet hur ungen ska komma ut.. Så, vi sätter punkt där!

Häromdagen så hade Sanna köpt en present till Lo, en jättefin overall som hon kan ha i vinter. Och sen ett par dunsockor att ha på fötterna. Det fattades bara en mössa till henne som jag och Fanny lyckades hitta idag. Det var så svårt att hitta en sån där typ björnmössa i hennes storlek, men vi lyckades tillslut. Och som man ser på kortet så fungerar reflexerna också :)) jag har en mysig bild i huvudet på hur Lo har på sig sin fina overall och tossor, sittandes i en bebispulka med armarna rätt ut. Och lilla mössan som sitter fast på huvudet med fluffiga kinder och en rödrosig näsa som sticker ut! Gosigos!